Vi upplever nu en våg av fascistiskt våld i Sverige och Europa. Rasistiska mord och attentat som objektivt sett är en del av den härskande klassens politik: att bedriva erövrings- och folkmordskrig i tredje världens förtryckta nationer, att maximalt suga ut dem som flyr hit och samtidigt hetsa arbetare mot arbetare med en kombination av hycklande "mångkulturs"-retorik och rasistiska och fascistiska hetskampanjer - detta är utsugarklassens desperata åtgärder för att försöka rädda sitt sönderfallande system. Samtidigt försöker det borgerliga och småborgerliga ledande skiktet inom "vänstern" passivisera det antifascistiska motståndet med pacifism och kapitulation. Inför den statliga systematiska smutskastningskampanjen och repressionen mot de kämpande antifascisterna har många backat i stället för att gå till offensiv, nu när en offensiv antifascism behövs som mest. Revolutionära Fronten meddelade nyligen att de lägger ner verksamheten (vi hoppas fortfarande att det inte är sant). Andra har antagit en linje som verkar gå ut på att "det är meningslöst att slåss" för att i stället försöka bekämpa fascisterna med "organisering" - som om de två sakerna inte skulle höra ihop. Ursäkten är ofta en falsk idé om att "vanligt folk skräms bort av våld och 'extremism'", fast det räcker att öppna ögonen och titta runt omkring sig för att se att det inte stämmer.
Alltså: i ett läge då den rasistiska fascismen är tillbaka på allvar, då fascisterna blir alltmer militanta och våldsamma, och den borgerliga staten allt mer öppet samverkar med fascisterna och låter dem härja, så verkar en del antifascister plötsligt ha upptäckt Mahatma Gandhis storhet och uppmanar oss att "vända andra kinden till" - trots alla fraser om "hårt mot hårt". Denna "vänsters" småborgerliga ledarfigurer - parlamentariska såväl som "frihetliga" - är så fästa vid borgarstaten, att den t.o.m. i detta läge vädjar till den och dess polis om beskydd, och skräckslaget "tar avstånd" från det verkliga antifascistiska motståndet. Liksom i Tyskland på 20- och 30-talet så talar den borgerliga staten och alla dess partier om att "bekämpa både höger- och vänsterextremismen", men när det kommer till kritan så använder den sig av den förstnämnda för att krossa den sistnämnda. Och precis som då så får borgarna all hjälp de behöver av klassförrädarna och reformisterna i den borgerliga "vänstern".
Alltså: i ett läge då den rasistiska fascismen är tillbaka på allvar, då fascisterna blir alltmer militanta och våldsamma, och den borgerliga staten allt mer öppet samverkar med fascisterna och låter dem härja, så verkar en del antifascister plötsligt ha upptäckt Mahatma Gandhis storhet och uppmanar oss att "vända andra kinden till" - trots alla fraser om "hårt mot hårt". Denna "vänsters" småborgerliga ledarfigurer - parlamentariska såväl som "frihetliga" - är så fästa vid borgarstaten, att den t.o.m. i detta läge vädjar till den och dess polis om beskydd, och skräckslaget "tar avstånd" från det verkliga antifascistiska motståndet. Liksom i Tyskland på 20- och 30-talet så talar den borgerliga staten och alla dess partier om att "bekämpa både höger- och vänsterextremismen", men när det kommer till kritan så använder den sig av den förstnämnda för att krossa den sistnämnda. Och precis som då så får borgarna all hjälp de behöver av klassförrädarna och reformisterna i den borgerliga "vänstern".
Med anledning av allt detta vill vi idag uppmärksamma två texter. Den ena är en artikel som (otroligt nog) publicerades i vänsterpartistiska "Flamman" förra året med titeln Återuppliva det kollektiva självförsvaret. Även om skribenten uppenbarligen är vilseledd av en del allvarliga reformistiska vanföreställningar, så tar han upp en fråga som idag är akut att ta itu med (och som tyvärr inte verkar tas på allvar ens av de flesta som kallar sig "revolutionärer" eller "marxist-leninister"). Artikeln uppföljdes förstås i Flamman av en rad repliker som rabiat förkastade denna hemska "våldsbejakande" text som haft fräckheten att ifrågasätta borgarstatens våldsmonopol och därmed riskerat Vänsterpartiets goda rykte och revisionisternas karriärer. Vi tycker att texten bör spridas och diskuteras.
Den andra texten vi vill uppmärksamma i detta sammanhang är ännu ett tal av Malcolm X. Vi rekommenderar starkt att läsa hela talet, som hölls vid Ford Auditorium i Detroit den 14 februari 1965, strax efter att Malcolm X samma natt utsatts för ett bombattentat i sitt eget hem i New York. Talet tar upp en rad frågor som är högst aktuella idag, både med tanke på imperialisternas krig och det fascistiska och rasistiska våldet (hela talet finns att läsa här).
"[W]hen it comes time for you and me to protect ourselves against lynchings, they tell us to be nonviolent. That's a shame. Because we get tricked into being nonviolent, and when somebody stands up and talks like I just did, they say, 'Why, he's advocating violence!' Isn't that what they say? Every time you pick up your newspaper, you see where one of these things has written into it that I'm advocating violence. I have never advocated any violence. I've only said that Black people who are the victims of organized violence perpetrated upon us by the Klan, the Citizens' Council, and many other forms, we should defend ourselves. And when I say that we should defend ourselves against the violence of others, they use their press skillfully to make the world think that I'm calling on violence, period. I wouldn't call on anybody to be violent without a cause. But I think the Black man in this country, above and beyond people all over the world, will be more justified when he stands up and starts to protect himself, no matter how many necks he has to break and heads he has to crack. (...)
Brothers and sisters, if you and I would just realize that once we learn to talk the language that they understand, they will then get the point. You can't ever reach a man if you don't speak his language. If a man speaks the language of brute force, you can't come to him with peace. Why, good night! He'll break you in two, as he has been doing all along. If a man speaks French, you can't speak to him in German. If he speaks Swahili, you can't communicate with him in Chinese. You have to find out what does this man speak. And once you know his language, learn how to speak his language, and he'll get the point. There'll be some dialogue, some communication, and some understanding will be developed.
You've been in this country long enough to know the language the Klan speaks. They only know one language. And what you and I have to start doing in 1965 -- I mean that's what you have to do, because most of us already been doing it -- is start learning a new language. Learn the language that they understand. And then when they come up on our doorstep to talk, we can talk. And they will get the point. There'll be a dialogue, there'll be some communication, and I'm quite certain there will then be some understanding. Why? Because the Klan is a cowardly outfit. They have perfected the art of making Negroes be afraid. As long as the Negro's afraid, the Klan is safe. But the Klan itself is cowardly. One of them will never come after one of you. They all come together. Sure, and they're scared of you.
And you sit there when they're putting the rope around your neck saying, "Forgive them, Lord, they know not what they do." As long as they've been doing it, they're experts at it, they know what they're doing!
No, since they federal government has shown that it isn't going to do anything about it but talk, it is a duty, it's your and my duty as men, as human beings, it is our duty to our people, to organize ourselves and let the government know that if they don't stop that Klan, we'll stop it ourselves. And then you'll see the government start doing something about it. But don't ever think that they're going to do it just on some kind of morality basis, no. So I don't believe in violence -- that's why I want to stop it. And you can't stop it with love, not love of those things down there, no. So, we only mean vigorous action in self-defense, and that vigorous action we feel we're justified in initiating by any means necessary.
Now, the press, behind something like that, they call us racist and people who are 'violent in reverse.' This is how they psycho you. They make you think that if you try to stop the Klan from lynching you, you're practicing 'violence in reverse.' Pick up on this, I hear a lot of you all parrot what the [white] man says. You say, 'I don't want to be a Ku Klux Klan in reverse.' Well, you - heh! -- if a criminal comes around your house with his gun, brother, just because he's got a gun and he's robbing your house, brother, and he's a robber, it doesn't make you a robber because you grab your gun and run him out. No, see, the man is using some tricky logic on you. And he has absolutely got a Ku Klux Klan outfit that goes through the country frightening black people. Now, I say it is time for black people to put together the type of action, the unity, that is necessary to pull the sheet off of them so they won't be frightening black people any longer. That's all. And when we say this, the press calls us 'racist in reverse.'"
