”De nordamerikanska säkerhetstjänsterna och den tyska socialdemokratin turas om att vaksamt leda den spanska Övergången, med två målsättningar: att förhindra en revolution efter Francos död och att förinta den kommunistiska vänstern. Detta noggranna arbete med att bygga ett ”vänster”-parti för att förhindra just att vänstern tar makten i Spanien, är CIA:s verk i samarbete med Socialistinternationalen." (Alfredo Grimaldos, ”la CIA en España. Espionaje, intrigas y política al servicio de Washington”, Debate, 2007)
Strejkande gruvarbetare i Cinera, norra Spanien, skjuter med hemgjorda skjut- vapen mot Guardia Civil, 2012 |
Det framgår tydligt att "Podemos" - med allt sitt prat om "gräsrötter" och "organisering underifrån" snarare är en rörelse uppifrån, åtminstone sett från arbetarklassens perspektiv. Inte en arbetarrörelse, utan en "vänster" baserad på småbourgeoisien och ägnad att hålla arbetarna i schack. Inte en revolutionär rörelse för att krossa borgarstaten och bygga socialism, utan en rörelse för att ge borgarstaten legitimitet genom reformer för en påstådd "utökad demokrati". Inte en rörelse mot imperialismens utsugning och krig, utan för att legitimera densamma.
"Deras stöd, enligt CIS-rapporten från november 2014 om Podemos' sociala bas, är inte arbetarklassen utan småbourgeoisien, akademiskt utbildade från medelklassen som arbetar inom kvalificerade eller välbetalda yrken och med hög bildningsnivå. En småbourgeoisie som också drabbats av krisen och vars enda mål är att återigen få uppleva 'den gamla goda tiden' och att deras barn inte skall behöva emigrera för att kunna leva som borgare.I Podemos' program existerar inte arbetarklassen, där finns bara medborgare. Detta är klassförsoning. Det enda arbetarklassen kan förvänta sig är smulor. Där finns inte en enda verkligt revolutionär åtgärd, varken konfiskering av storkapitalet eller jordreform. Detta är den linje som syns i uttalandena från Jesus Montero, medlem av Medborgarrådet [Consejo Ciudadano], Podemos' Centralkommitté, som nyligen i en konversation med John Carlín hävdade att 'det finns två typer av företagskultur. Den ena handlar om en kast, den andra vill bidra till den sociala välfärden, som familjen Botín i Santander-banken', och fortsatte med att insistera på att: 'Ja! Jag är övertygad om att det finns företagare som vill väl'."Vi har i tidigare inlägg pekat på hur den reformistiska och socialchauvinistiska "vänstern" till stor del fyller samma funktioner som fascismen; hur en sådan "vänster" när den kommer till makten precis som fascisterna ägnar sig åt att förfölja och fängsla framstegsvänner, revolutionärer och kommunister. I detta sammanhang tål det att uppmärksammas hur Syriza i Grekland troget förvaltar borgarklassens diktatur och fängslar kämpande kamrater. Vi uppmanar till solidaritet med dessa politiska fångar liksom med alla våra andra fängslade kamrater runtom i världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.