Men är då inte våldtäkter, droger och överfall ett problem för alla, även för arbetarklassen? Jo, det är ett problem som liksom hela kapitalismens elände drabbar framför allt arbetarklassen - och just därför kan vi inte bekämpa det genom att förlita oss på kapitalisternas stat och på dess fascistpolis, vars uppgift är att hålla oss nere och skydda kapitalet från arbetarklassens uppror, och givetvis kan vi inte heller förlita oss på fascistgängen som går i borgarstatens ledband. För att försvara sig mot borgarstaten och bekämpa droghandel, våldtäkter och maffiagäng, så behöver arbetarklassen organisera sig och lösa problem på egen hand. Här följer några översatta utdrag ur texten Capitalism Plus Dope Equals Genocide av Michael Cetewayo Tabor från Black Panther Party i USA, som gjorde viktiga erfarenheter på detta område:
KAPITALISM PLUS KNARK LIKA MED FOLKMORD
"Det avskyvärda och sadistiska programmet för att förinta svarta människors mänsklighet, som inleddes för 400 år sedan av pengagalna slavägare och som har fortsatt med oförändrad intensitet till idag, är överlagt och systematiskt. Det genomförs i syfte att rättfärdiga och underlätta utsugningen av oss. Eftersom verkligheten i vår objektiva existens verkade bekräfta de rasistiska doktrinerna från den vita överhögheten och dess motsvarighet, den svarta underlägsenheten, och eftersom vi saknade en förståelse av vårt tillstånd, så internaliserade vi våra förtryckares rasistiska propaganda. Vi började tro att vi var av naturen underlägsna de vita. Dessa känslor av underlägsenhet gav upphov till en känsla av självhat som tar sig uttryck i självdestruktiva beteendemönster. Eländet i vårt lidande, vår känsla av maktlöshet och desperation skapade i våra sinnen en benägenhet att använda vilken som helst substans som skapar euforiska illusioner. Vi har en tendens att använda vad som helst som låter oss lida i fred. Vi har utvecklat ett flyktkomplex. Detta flyktkomplex är självdestruktivt.
Den depraverade kapitalistiska-rasistiska förtryckaren utnyttjar dessa psykologiska och känslomässiga svagheter så mycket de bara kan. Förtryckaren uppmuntrar oss att delta i alla slags självdestruktiva aktiviteter. Våra självdestruktiva beteendemönster och våra flykttendenser utgör en profitkälla för kapitalisterna. Genom att försvaga, splittra och förstöra oss stärker de också förtryckaren och låter honom föreviga sin dominans över oss.
 |
| Michael Cetewayo Tabor |
"Droghandeln är utan tvivel en av de mest vinstgivande kapitalistiska aktiviteterna. Dess profiter uppgår till miljarder. Internationellt och inrikes kontrolleras handeln och distributionen av heroin i sista hand av Cosa Nostra, d.v.s. maffian. [...]
Med tanke på kapitalistens rovdjursaktiga och glupska natur, borde det inte vara någon överraskning att så kallade legitima affärsmän är djupt involverade i droghandeln. Kapitalister drivs av en omättlig profithunger. De gör vad som helst för pengar. Den organiserade brottslighetens och de "legitima kapitalisternas" aktiviteter är så oupplösligt sammankopplade, så fullständigt sammanvävda, att varje åtskillnad mellan dem från vår synvinkel är fullständigt akademisk."
"Kännetecknande för klass- och rasmässigt förtryck är den härskande klassens politik att hjärntvätta de förtryckta till att acceptera förtrycket. Till en början genomförs detta program genom att illvilligt sätta skräck i de förtrycktas sinnen och så frön av underlägsenhet i deras själar. Men när de objektiva förhållandena och maktbalansen blir mer fördelaktig för de förtryckta och mer negativa för förtryckaren, så blir det nödvändigt för förtryckaren att modifiera sitt program och ta till mer subtila och lömska metoder för att upprätthålla sin makt. Förtryckaren försöker att få de förtryckta att psykologiskt tappa balansen genom att kombinera en politik av brutal repression med spektakulära gester av välvilja och tjänstvillighet.
Eftersom de svarta har övergett "medborgarrätts"-tidens icke-funktionella och ineffektiva taktiker och nu har beslutat sig för att uppnå sin långt senkomna befrielse med alla nödvändiga medel, så har det blivit nödvändigt för förtryckaren att sätta in fler ockupationsstyrkor mot den svarta kolonin. Förtryckaren, särskilt i New York, inser att detta inte kan göras öppet utan att öka den revolutionära glöden bland de svarta i kolonin. Därför behöver de en förevändning för att placera fler grisar i ghettot.
Och vilken är denna förevändning? Den låter såhär: Ansvarsfulla ledare inom de svarta samhällena har rapporterat, och deras rapporter överensstämmer med polisens slutsatser, att de svarta samhällena håller på att ödeläggas av brottslighet, rån, inbrott, mord och kaos. Gatorna är osäkra, affärer hemsöks av beväpnade rånare, handeln fungerar inte. Stadshuset är eniga med de svarta boende i att huvudorsaken till denna hemska situation är narkomanerna som plundrar oskyldiga människor. Ja, narkomanerna bär skulden för den ständigt stigande brottsligheten. Och Stadshuset kommer att lyssna på den svarta befolkningens desperata rop på mer beskydd - skicka in mer polis!
Att offren för denna pest bär ansvaret för de flesta brotten i de svarta ghettona är ett faktum. Att svarta narkomaner begår de flesta av dessa rån, inbrott och stölder mot svarta i de svarta områdena kan inte förnekas. Men innan vi desperat börjar hoppa och skrika om mer polisbeskydd, bör vi komma ihåg vem som spred pesten i Harlem, Bedford Stuyvesant och de andra svarta samhällena. Vi bör komma ihåg vem som i slutändan profiterar på svarta människors drogberoende. Vi bör komma ihåg att polisen är främmande fientliga trupper som den härskande klassen skickar in i de svarta kolonierna, inte för att skydda svarta människors liv, utan för att skydda kapitalisternas ekonomiska intressen och privategendom, och för att säkerställa att de svarta håller sig på sin plats. Rockefeller och Lindsay bryr sig inte ett skvatt om svarta människors liv. Och om vi inte vet vid det här laget hur polisen känner för oss, så är vi riktigt illa ute."
 |
| Medlemmar av Black Panther Party |
